På verkstaden med profetord i ryggen

Bilen är upphissad, servicen utförs och lamellerna ska bytas. Under tiden sitter jag i väntrummet på verkstaden, bakom glas och ram, och funderar en smula på profetiska hälsningar. Ju mer jag tänker, desto mer fylls hjärtat med tacksamhet.

På verkstaden med vår nya bil.

I Sverige finns en man vid namn Ola. Han bor utanför Åtvidaberg, jobbar i Svenska kyrkan och lever sitt liv med en mycket varm profetisk tro. 2019 var vi hemma och hälsade på hos Ola. Det var Myggan Kallfors och jag som åkte dit. När vi läppjade på kaffet och teet började Ola profetera. Ola sa saker som skulle hända. Detta hände alltså för fyra år sedan.

För några dagar sedan fick jag kontakt med Ola via en app i telefonen. Vi kunde prata med varandra igen utan att drabbas av skyhöga telefonräkningar. Det var en fröjd att åter få höra hur han har det. Först pratade vi som alla svenskar – om vädret, arbetet och hälsan. Sedan kom vi in på samma ämnen vi talade om när vi möttes första gången. Vi pratade om tron på Gud, vårt uppdrag som människor och närheten till Gud och varandra.

Så började Ola fråga om det han hade profeterat om 2019 stämde, om det hade hänt. Vi betade av punkt efter punkt och kunde konstatera att Gud och Ola hade haft rätt. Låt mig ge några exempel:

”Du kommer att bli sjuk, mycket sjuk och komma in på sjukhus …”

Visst blev det så. 2021 fick jag en mördarbakterie i kroppen som gillade att äta mitt kött. Olas ord stämde. Jag kom in på sjukhus i Laos. Enligt läkarna var jag den första vita individen som behandlades på detta sjukhus. Vad jag kunde se, fanns det inga andra med samma hudfärg där. Men det fina med oss människor är att insidan är densamma. Deras behandling av mig ledde till att jag tillfrisknade, sakta men säkert.

”Ni kommer att få en bil som myndigheterna kommer att hjälpa er att få …”

När vi införskaffade vår tidigare bil, en Hyundai Starex, blev det tydligt att Laos ofta har andra regler än i Sverige. I Laos ska myndigheterna först ha ägandehandlingarna på sitt bord innan nyttjarna får tillstånd att bruka bilen. Därefter kan brukarna av bilen lösa ut handlingarna. En slags lagfartshandling, fast på ett fordon. Detta gjorde att vi aldrig kunde lösa ut papperen på Hyundaien, eftersom vi inte hade medel att lösa ut dessa papper. Problemet blev akut när bilen skulle säljas. Men då hände det. Samma dag som vi skulle sälja den kom en militär med – trumvirvel – handlingarna på bilen. Han hade haft en dröm att han skulle åka till oss med dessa papper. På så sätt fick vi handlingarna på bilen och kunde sälja Hyundaien med lagliga papper. I princip kan man säga att vi hade kört utan ägarhandlingar hela tiden vi haft bilen, men på något sätt ändå klarat oss. Nu behövde vi köpa oss en bil som fungerade bättre för våra behov. Det blev en begagnad Ford som Peter Fogde på Svenska konsulatet i Laos hade rekommenderat. Olas ord stämde även där. Myndigheternas representant i Laos var militären som kom med och handlingarna och representanten från myndigheterna i Sverige var Peter Fogde.

Nu sitter jag här bakom glasrutan på verkstaden och ser vår Ford som blev en del av profetian från 2019. Nu är det 2023. Ola sa en hel del andra saker som jag inte ska nämna här – men de har gått i uppfyllelse när tiden varit inne.

Så får vi fortsätta att göra det som Gud vill. Hjälpa de svagaste. Men i den matchen behöver vi ibland saker som gör att vi inte riktigt förstår hur vi ska göra. Då kommer Guds löften in i bilden. Ett av de finaste löftena är att vi får tillhöra Guds församling. Denna samling människor som får nåden att leva så nära varandra att vi känner och upplever vad som sker, även om avstånden är långa.

Låt mig ta en sak till som Ola sa, men som inte alla har lätt att ta till sig. Ola pratade om änglar i olika färger. Var dessa änglar befann sig och vilka uppdrag de hade.

Nu är det ju så att vi vanliga inte så ofta ser änglar, även om det ibland händer att vi får se in i den andliga dimensionen. Men så här är det: Om man hör en person berätta något, då kan man självklart reflektera över berättelsen som man hört. Men om sedan ytterligare någon kommer med en exakt likadan berättelse där färger beskrivs på samma sätt, personerna är desamma och även platserna. Då får hälsningen en djupare betydelse. När sedan Ola finns i Sverige och de två andra personerna i Laos och levererar samma berättelse på språket mong och engelska, då förstår man att det är viktigt.

Så även som en del tycker det är flummigt att prata om änglar i olika färger, uppdrag i andliga dimensioner och effekter som också beskrivs i Bibeln, så går det inte att bortförklara att tre personer beskriver exakt samma saker utan att på något vis kunnat prata med varandra.

Hursomhelst var och är syftet med hälsningen att vi ska göra som Jesus – hjälpa de minsta. I den matchen har vi änglar med oss, i olika färger dessutom. Blå, flammande, skinande och på alla sätt övernaturliga och förstås svåra att förklara för oss som består av kött och blod.

Den här gången försöker nyhetsbrevet peka på värdet av att inte kväva profetians gåva. Den behövs. Också när vi inte förstår vid första försöket att ta in.

Era medarbetare i Laos
Samuel & Touk