När den här texten kommer ut för läsning är vi i påskveckan år 2026, så låt mig starta denna blogg med att ge en liten bild av var påsken har präglat världen lite extra. Just för att peka på hur Sydostasien liksom ligger lite vid sidan om i fråga om hur påsken firas och noteras.
Inte förutan är påsken en helg som fortfarande påverkar stora delar av världen. De länder där påsken är inskriven som högtid i almanackan finns Europa, Nordamerika och Sydamerika. Där kan man läsa i almanackan om påsken i så gott som alla länder. I Afrika är det fyra länder som officiellt firar Påsk. Det är Sydafrika, Kenya, Nigeria och Ghana. I Oceanien är det Australien och Nya Zeeland. I Asien är det endast två länder som har påsken inpassad i sina officiella helgdagar. De länderna är Filippinerna och Libanon.
Denna lilla lektion om var påsken firas officiellt, visar att kunskapen om påskens budskap varierar över jordens yta. I dessa länder är de flesta införstådda med huvudtemat i påskens budskap. Påskbudskapet är att det var Jesus, Guds son som blev korsfäst. Det var Jesus som uppstod från de döda. Där allt ytterst handlar om förlåtelse, försoning och befrielse. Men själva triggern till domen och korsfästelsen för Jesus, var en kyss. En kyss av en av dem som stått Jesus väldigt nära. Den gode Jesus blev förrådd av en kyss. Judas, han valde sida och sålde Jesus för trettio silverpengar. Judas gick till dem som hade pengar, i stället för att välja dem som var hans vänner. I den här bloggen kommer jag att ta dig med bakom påsk-berättelsens känslor och visa på vad som skapas när den dunkla planeringen sker som sedan pekar ut Jesus med den falska kyssen.
Men låt oss redan i börja titta in i vårt familjehem. I ungefär två månader har Mali varit hos oss. Mali är nu tio år. När hon var tre kom frågan om hon kunde få bo hos oss. Malis mamma är död. Hennes pappa är en före detta polis som slutat vara den polis han var förut. Den brutala livsstilen är över för pappans del. Men tyvärr utsätts han, liksom hans barn för ganska tuffa trakasserier, i och med att han valt en annan livsväg än den han hade tidigare. Mali är nu tio år. Tidigare kunde vi inte hjälpa Mali då inte alla handlingar varit klara för henne. Hon hade fått öknamn som visade att hon skulle i väg för att tillfredsställa eländiga böjelser. Därför ordnade vi så alla bedrövliga namn som skrivits om henne nu suddades bort från hennes familjebok (hennes id-handling).
Mali, den senaste flickan i raden som bor hos oss i Phon Hang.
Det märkliga var att hon hade mer än en id-handling. På detta sätt dribblas det med små barn där familjeböcker (id-handlingar) skrivs om för att förse sexmarknaden med nya fräscha människor. Allt för att förse sexturismen med slavar, som i stora drag sker för öppen ridå. Det är skrämmande att få kännedom om hur en liten flicka hamnar på en försäljningslista där hon senare ska säljas i en djävulsk sexmarknad. Den informationen är nästan för overklig och hemsk för att kunna förstå… På en sådan lista stod Mali. Då är det självklart att hjälpa till om vi kan. Hjälpa till ett bättre liv. När vi åkte från byn där Mali kommer ifrån, fick hon frågan, ”Vad tänker du på nu när du åker med oss?” Hennes svar kom rappt och med full övertygelse. ”Jag vill aldrig mer komma tillbaka därifrån jag kom”.
Med Touk, Samuel och Dada är vi nitton i familjen
Från de fem första som kom, har vi nu sjutton telningar förutom vår dotter Dada. More, Larsen och Keth, som var med från början, är nu hemma i sina hembyar och kan försörja sig själva. Summa summarum är det ytterligare sjutton som fått hjälp med att gå i skola, skapa sig ett så starkt självförtroende att de kan klara sig själva med sina egna familjer.
Familjehem kontra påsken
Man kan fråga sig vad vårt familjehem har med påskens budskap att göra. Jo, alla av dem vi hjälper har fått känna av smärtan och besvikelsen av den falska kyssen. Kyssen, som uppfattas som något gott för dem som står utanför och en bit bort. Medan dom som blir utsatt för den falska kyssen blir ställd inför något hemskt. Så gott som alltid sker planeringen av den falska kyssen i skymundan. Ondskan pratar bakom ryggar, tisslar och tasslar och skapar konflikter som inte finns.
Exempelvis sägs ofta att ”barnen har gjort fel.” Därför ska de flyttas på. Varför sker denna mer eller mindre öppna slavhandel där små barn redan från början väljs ut. Barn väljs ut, för att de är lätta att röva bort. Bortförandet kan ske för att dessa barn inte har en stabil bakgrund, eller en vårdande närhet och för att de ser bra ut. Ytterst handlar de om samma sak som den falska kyssen i påsk-berättelsen. Trettio silverpenningar. Pengar, faktiskt ganska stora pengar i trafficking. Som vi märker är det inte bara Jesus, som fått känna av vad det vill säga att bli såld för att någon ska roffa åt sig en viss summa pengar.
Det gör ont att säljas ut till skitsnackarna, till dem som pratar illa om det goda och till dem som inte värderar människor högre än pengar. Säljas ut för att sedan inse att pengar är mera värt än vänskap, förtroende och tillit för dem som håller i auktionsklubban. Det spelade det ingen roll att Judas gick till dem som egentligen skulle stå för förtroende och trygghet. Judas sålde Jesus till fariséer, präster och laglydiga. Dessa fasad-trygga människor, som smilade offentligt, men pratade illa bakom ryggen, de som spelade de falska rollerna, tog villigt och glatt emot idén om att sälja Jesus, där startskottet var den falska kyssen, till Jesu korsfästelse.
Besvikelsens sår revs, också djupt in i själen, också på våra små telningar, på grund av förräderiet från dem man trodde man kunna lita på. Svek brände djupa sår när ingen fanns kvar som kunde ge stöd och hjälp. De onda planeringshandlingarna som doldes och skedde i det dunkla, skapade vacuum i förtroendet, vilket gör och gjorde att inget kan och kunde bli som det en gång var. Det är där vi i TOUK – för Livet kommer in med livsskapande handlingar som gör att sår kan läka, nya förtroenden kan skapas och livspulsen åter kan gro för att ge framtidshopp. Ofta upplever barnen som kommer till oss posttraumatiska känslor på grund av vad de tidigare varit med om. I början av läkningsprocessen är det ibland svårt att sova, tårar kommer och behovet av närhet utan stress är tydligt. De gamla såren i själen gör stundtals mer ont än ärren på kroppen efter hot och våld.
När leenden och skratt återkommer
Det är en speciell känsla av gemensam lycka när tryggheten kommer till ro. De gemensamma skratten återkommer, ögon börjar lysa och gemenskap blir ett positivt lim. Flickorna i bilden ler, skrattar och är glada. De har precis fått nudelsoppa med goda tillbehör. Det är inte alltid som de går och lägger sig med mätta magar. Att de dessutom kan känna sig säkra och vara skyddade är inte heller fel. När de vi hjälper vet att de kan få stöd och hjälp trots att de inte har pengar.
Detta skapar en stabilitet där barnen vet vilka de kan lita på. Frukten är tydlig och fritt översatt smakar den ro och frid. Allt detta gör att glädjen börjar spira, lyckan speglar verkligheten vilket skapar tillfredsställelse. Självklart är det nyttigt att skratta och le och kunna njuta av stunder med nära och kära. Allt detta behövs oavsett ålder. Då känner man sig upplyft och inspirerad. Smaka på insikten om att de små sakerna i livet blir viktiga.
Med tanke på påskens budskap avrundar vi med en positiv uppståndelse. Där livet återkommer. Där glädjen sprudlar och där framtiden blir omslutande vår.
Tack för att ni hjälper oss hjälpa!
Era medarbetare i Laos
Samuel & Touk
