Vad kan det vara värt? Frågan ställdes när en av arbetarna vi skulle få hjälp av frågade, ”vad kan det vara värt?” Vi visste vad timpengen var för övrigt. Han ville ha mer. Vår lösning var att han fick lunch varje dag tillsammans med oss. Överenskommelsen var klar. Vi var överens om värdet.
Eftersom jag kommer från Sverige, tänker jag ofta svenskt. Det innebär att jag vill ha kaffe, sitt-toaletter, papper på toan och dessutom saknar jag sill ibland. En riktigt god matjessill med gräddfil, färskpotatis och gräslök. Ett faktum är att värdet på kaffe stiger ju mer sugen man blir på nybryggt kaffe. Jag överdriver inte om jag säger att skulle en restaurang i Laos servera matjessill, gräddfil, färsk potatis och gräslök, då skulle priset till och med få vara lite mer än svenskt för att jag skulle beställa. Priset skulle vara hutlöst i Laos.
Senast jag var inne på banken hade den laotiska valutan sjunkit till bottenrekord. Värdet hade fallit. Svenska kronan stod högre gentemot KIP som är motsvarigheten till vår svenska krona. Det innebär att priserna stiger i Laos. Den fattige blir fattigare, medan den rikare delen av befolkningen kan växla sina pengar till dollar och behålla sitt värde i plånboken.
Det knepiga är, att vare sig vi vill eller inte, gör vi den där värderingen varje dag. Värdering på tjänster, varor och pengar.
Bekymret blir när människan värderas efter hur mycket personen har i plånboken, eller hur mycket man kan prestera. Ännu knepigare blir det när man lägger in att olika saker och tjänster är olika värderade beroende på var på jordklotet man befinner sig.
Därför har ord uppfunnits som ”ekonomiska flyktingar”, etc. Det senaste lågvattenmärket i den svenska retoriken var när somliga politiker endast skulle ta emot flyktingar som kunde göra rätt för sig. Om sanningen ska fram är detta ytterligare ett bevis på hur lågt en tankebana kan gå när pengen blir värderad högre än själva människan.
Efter att mamma och pappa hade fått sluta sitt jordeliv blev det som det brukar en bodelning. Så blev det min syster och jag som fick avgöra värdet på bohaget som var kvar tillsammans med en värderingsman. Vi behöll det vi tyckte var värdefullt.
Den dagen Jesus hängde på korset blev det en annan bodelning på flera plan. Soldaterna delade Jesu ägodelar. Rövarna hade inget annat kvar än sitt straff. Därför delade de sina tankar med Jesus. Den ene av rövarna hade fortfarande sitt tvivel och hat kvar. Han sa, ”Om du är …” Den andre hade en längtan att få dela Jesu tankar.
Så skedde det ytterligare en bodelning. Det var bodelningen i dödsriket och i himlen där Jesus hämtade tillbaka det som djävulen en gång stal i syndafallet.
Så hängde de där, Jesus och de två rövarna. Nu hade rövarna endast sina straff kvar. Ett straff är inte mycket värt i en bodelning. Trots det miserabla värdet på rövarnas tillgångar, sa Jesus till den rövare som ville dela sitt liv med Jesus, ”I dag ska du vara med mig, i paradiset.”
Att lära sig att se värdet är en skicklighet som inte alla besitter.
Vid ett tillfälle var det en klok människa som sa, ”Om man jämför värdet på världens banker med alla soptippar som världen rymmer, så finns det säkert mer tillgångar på soptipparna än vad som finns i bankens tillgångar.” Bekymret är att soptippens prylar har tappat sitt värde. Då säger Gud, ”det som ingenting var, det utvalde Jag …”
Låt mig avsluta med en händelse som gav mig en tankeställare.
Vår bil hade börjat morra lite extra. Det var generatorn som höll på att ge upp. Självklart fick vi leta reda på en verkstad.
Vi möttes av en man i snygg vit skjorta, samt en medelålders man med olja på händerna och vägdamm på kläderna. Ett faktum var att det var mannen med olja på händerna som begrep mitt problem först. Mannen med de oljiga händerna förstod direkt vad som var bekymret. Hans enda ord var, ”Generatorn.” Medan mannen i vit skjorta hade en mängd ord, där syftet med hans tal var att vi skulle göra en analys. En analys av vad problemet var.
Medan mannen i vit skjorta gick efter en dator för att göra sin analys, då hade mannen med oljiga händer redan plockat bort generatorn, som mycket riktigt visade sig vara trasig.
Medan mannen i vit skjorta letade i sina kataloger efter rätt reservdel, då hade mannen med olja på sina händer tagit den trasiga generatorn till reservdelslagret, jämfört och fått med sig rätt generator tillbaka.
När mannen i vit skjorta dök upp med orden, ”Nu vet jag vad det är för bekymmer”, då hade mannen med olja på händerna redan lagat bilen.
Generatorn.
Tänk att Jesus gör på samma sätt. Han tar våra trasiga delar, byter ut och helar medan pratmakarna fortsätter bubbla sina ramsor och som dessutom tar äran av dem som verkligen gjorde jobbet.
Tänk vad suveränt att vi får göra som Jesus. Formligen gå på soptippen och hitta värdet och ta med det trasiga där soptippens invånare endast har återvinningen kvar. Att bli energi eller annan vara. I himlens terminologi heter den återvinningen FÖRSONING.
När vi säger som Jesus, ”I dag ska du få vara med mig …”, gör det att till och med dödsriket blir ett paradis där vi kan njuta tillsammans mitt i misären.
Era medarbetare i Laos
Samuel & Touk
