Om sanningen ska fram så är det mycket vi inte förstår. Somliga har lite mer IQ, medan andra njuter av att de frikostigt försetts med mindre. Begåvad eller obegåvad, vi har olika saker att glädjas åt och kämpa med.
Låt mig ta några exempel.
Tiden … Vem var det som kom på tiden? Klockslag i sekunder, minuter, timmar, dagar, år, sekel och millennieskiften. Så hamnar du och jag, vare sig vi vill eller inte, på tidslinjen där vi försöker passa in.
Ljuset … Vem konstruerar ljuset? Dessa svängningar som sprids i form av radiovågor, ljus, ljud och ger oss upplevelser.
Friden … Vem kan skapa frid? Vi har nyss firat jul. Nyår kommer direkt efter i almanackan. Julen handlar om frid, nyår handlar om tid och där på tidslinjen finns du och jag.
Nu ska jag försöka pussla med tiden, ljuset och friden.
Ni vet själva hur svårt det kan vara att finna rätt bit när pusslet ska läggas. Samma sak kan uppstå i livspusslet. Någon tycker att de lever i fel tid, har svårt att se ljuset och friden verkar gömma sig på allvar.
Minnen
När jag var liten köpte min mamma ett stort stearinljus. Detta hände varje år. Det var graderat i tjugofyra streck. Ljuset skulle brinna från nummer ett till tjugofyra. Ett streck om dan.
Ljuset var en slags adventskalender där lågan spred sitt ljus i de få minuter som det tog för ljuset att brinna till nästa streck. Ofta satt vi i köket och drack kaffe, åt en pepparkaka, samtidigt som vi släckt den stora taklampan. Det lilla adventsljuset spred sin frid, med sin låga. Så fick vi med hjälpa av kaffe, kaka och ett litet ljus smaka på stämningen där vi trivdes.
Vanligen tyckte de flesta att ljuset brann för snabbt. Men några hade inte ro att njuta av den lilla stunden när ljuset, kaffet och kakan fick sitt utrymme.
Nutid
Nu, precis nu, när jag skriver det här, hör jag sorlet och skratten från dem som bor hos oss. De som inte känner till vare sig adventsljus, kaffe eller kaka. De som kommit in i en helt ny miljö. En omgivning där de inte behöver somna hungriga eller vakna av att de är rädda. Nu har vi fjorton barn plus två som finns på annat håll. En i Thailand (som går på en skola där) och ytterligare en som går i en internationell skola i Vientiane, där de studerar språk och ekonomi. Vi är summa summarum sexton plus Touk och mig.
Nu skapar vi frid utan stearinljus, utan pepparkakor och heller inget kaffe för de nya – de gillar inte kaffe! Men friden sipprar in ändå. Varför? Vi ger varandra av vår tid. Vi låter ljuset få träffa oss och vi låter fridsfursten, Jesus, vara vår förebild.
Hur går det till?
Självklart ser vi till att det finns mat. Där alla, precis all får lära sig att laga mat. Nu får alla också lära sig att man äter mat tillsammans. Förut, i deras tidigare liv åt de ensamma, när de hittade något de kunde knapra på. Fattigdom och utanförskap yttrar sig ofta i att man äter själv. Nu lagar vi maten själva enligt ett schema, i tur och ordning, sen äter vi tillsammans när maten är klar.
Vi ser också till att det finns utrymme för att dela med sig av det man varit med om. Både det positiva och det som varit jobbigt. Med andra ord, alla får träna på att höra sin egen röst när många lyssnar. Första stegen för att kunna göra sin röst hörd. Träna på att lyssna och att prata.
Vi sover i egna sängar. Där samma säng är sovplats för en individ, natt efter natt. Tryggheten över att få sova på samma kudde, veta att täcket finns där och att sängen är ren och snygg.
Vi sover utan elektronik. Inga störande moment. Lugnet är tystnadens smycke som gör att det blir vackert att sova lugnt.
Vi kliver upp tidigt, när solen går upp som man gör här i Laos. Ingen midnattssol, inte heller midvintermörker. På morgonen säger vi ”God Morgon!” Sköter hygien och gör oss klara för dagens sysslor. Frukost. Sen börjar allt som ska hända på en dag.
När kvällen kommer varvar vi ner tillsammans. Finns, där tidens tystnad får utrymme. Sömnen kommer smygande. Alla vet var sängen finns. Att grinden är låst. Att vakthundarna skäller om det händer något. Alla finns för varandra också när vi sover. Hur kan vi finnas för varandra när vi sover? Vi vet att vi kan väcka varandra om vi behöver hjälp.
Tillåtelse att finnas
Det kan tyckas självklart att få finnas till men det är inte alltid folk är önskvärda.
Ursprung är viktigt. Innan mitt svenska pass passerade bästföredatum var det dags att göra ett nytt. Då måste jag bevisa att jag är svensk. Det gjorde jag lättast med mitt gamla pass. Eftersom Sverige inte har någon ambassad i Laos blev det till att åka till närmaste beskickning. Vilket blev Bangkok. Därför står det i mitt pass att jag är godkänd i Bangkok på svenska ambassaden som svensk medborgare.
Det är fascinerande att identitet är så fast sammankopplat med ett rike. I mitt fall, Sveriges konungarike. Att det dessutom går att få detta ordnat på en plats som inte ligger i Sverige är lite coolt. När passet var färdigt skickades det med diplomatpost till svenska konsulatet i Laos. Sedan kom det till mig. Tack vare passet kunde jag få ytterligare visum för att lagligen vistas i Laos. På sätt och vis är det i princip samma rutiner som möter dem vi hjälper i Laos som inte har sin identitet bekräftad. Visst finns de. Men allt för många har inte fått sin person kopplad till landet de är födda i.
Rätt att existera öppet
Efter att mitt pass blev klart kan jag fortsätta existera helt öppet. Efter att vi sett till att dem vi möter som inte har id–handlingar fått sina papper klara kan de som jag existera helt öppet. I Laos kallas de första handlingarna för id–handlingar familjebok.
Himlen har samma princip
I Bibeln står det att de som vill få sitt medborgarskap ordnat i himlen kan få det gjort tack vare Jesus Kristus. Nu hjälper vi ALLA människor i Laos oavsett vilken religion, folkgrupp eller vilket ursprung de har. Precis på samma sätt som Jesus gjorde.
Men för att bli himmelsk medborgare måste man tacka ja till de himmelska id–handlingarna, vilka består i dopet och att vilja tillhöra den regent som styr i det himmelska landet. Den regenten är i himlens fall Jesus, som kom som kungars Kung, herrars Herre och Fridsfurste.
När den handlingen är klar gör vi som Jesus!
Talar gott om varandra.
Förlåter synder.
Ger varandra nya chanser.
Uppmuntrar.
Ger av det goda.
Finns intill.
Älskar med hela hjärtat.
Skapar hopp.
o.s.v.
Med de orden startar vi det nya året 2025. Vi tackar för det år som ligger bakom och vet att vi har en Far i himlen, där Jesus är kung, vi är syskon och vi tillhör ett rike som har avsevärt bättre resurser än vad vi kan ana. Fortsätter att göra som Jesus i vilket land vi än finns.
Vi fortsätter lägga livspusslet
Fast vi inte kan förklara ljuset, beskriva tiden eller förklara friden lägger vi våra bitar i vårt gemensamma livspussel och ser framåt och är tacksamma för det som ligger bakom!
Era medarbetare i Laos
Samuel & Touk
